Behöver män resa som kvinnor?
Om män reste mer som kvinnor skulle vi nå hållbarhetsmålen snabbare! För att vi ska skapa hållbara och långsiktiga förändringar och lyckas med klimatomställningen i Sverige behövs beteendeförändringar. Ett viktigt område är persontransporter – visste du att om Sveriges befolkning skulle resa mer som kvinnor reser, skulle energianvändningen och utsläppen från persontransporter i Sverige minska med 29 procent?
När det kommer till hållbarhet och persontransporter är jämställdhet en central fråga. Vi vet nämligen att kvinnor och män (som grupper betraktat) har olika resvanor. Dessutom är kvinnors beteende och attityder när det kommer till transport generellt mer hållbara. Trots det baseras de flesta besluten när det kommer till transport på det manliga mönstret att resa. De är en häpnadsväckande tanke att om Sveriges befolkning skulle resa mer som kvinnor reser, skulle ny teknik och nya bränslen räcka för en klimatomställning av transportsystemet.
– Om alla reste som kvinnor gör idag, skulle energianvändningen och utsläppen från persontransporter i Sverige minska med närmare 20 procent. Dessutom skulle användning av bil som färdmedel redan vara i nivå med vad som skattas som hållbart för 2050, säger Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på Trivector.
Vad är då den stora skillnaden?
Det är två områden som sticker ut, det är valet av färdmedel och reslängd. Kvinnor och män gör ungefär lika många resor per person och dag med de skiljer sig åt genom följande:
- Män reser betydligt längre och då framförallt med bil och flyg. Män reser generellt mer med bil och gör inte så många stopp på vägen.
- Kvinnor reser mer med kollektivtrafik eller går. Vidare kedjeresor kvinnor generellt mer än män, det innebär att man har fler stopp på vägen, till exempel utför ärenden och hämtar barn på förskolan. Dessutom väljer kvinnor i högre grad andra transportmedel än bil om det finns tillgängligt.
Jämställdhet och hållbarhet i planeringsprocesser av transport
Transporter av personer och gods står för en tredjedel av Sveriges utsläpp och är nödvändiga att förändra i klimatomställningen. Det stora problemet är att det manliga resemönstret är facit i länders transportpolicy och planering. Det gör att vi gynnar bilkörning, vilket påverkar vårt klimat och jämställdheten i samhället.
Det finns många studier som visar både skillnader i transportvanor och i hur städer planeras utifrån det manliga resmönstret. Senaste studien gjordes av bland annat Ramboll och Trafikverket. Där jämförs hur kvinnor och män reser i sju olika länder. Det spelar ingen roll om vi talar om de nordiska länderna, Indien eller Singapore. Överallt styrs trafikplaneringen främst av män och gynnar mäns sätt att resa och röra sig framför kvinnors sätt att resa och röra sig.
– Kvinnor utgör hälften av befolkningen och är inte någon minoritet, men i transportplanering är det manliga perspektivet den omedvetna normen, säger Marianne Weinreich, huvudförfattare till rapporten på Ramboll.
Det innebär att det behövs en beteendeförändring, både på beslutsfattande nivå i samhället och för oss som individer. Men där stöter vi på ytterligare ett problem, män är mindre motiverade en kvinnor att förändra sina resvanor för klimatets skull. Men med vetskapen att vi kan minska energianvändningen och utsläppen från persontransporter i Sverige med 29 procent hoppas vi att fler tänker om! Det innebär att fler kvinnor behöver vara med när besluten tas och arbeta med trafikplanering.
Och vi måste fortsätta att arbeta med hållbarhet och jämställdhet parallellt. Jämställdhet är ett eget mål på Agenda 2030, men det är också ett perspektiv som ska genomsyra arbetet med alla målen.
Och kom ihåg, hållbarhet och jämställdhet är två sidor av samma mynt!
Av: Julia Strandberg, Inkluderingsbyrån
Har du frågor om inkludering och jämställdhet?
Kontakta Inkluderingsbyrån och Julia Strandberg för frågor om inkludering och jämställdhet. De bistår i allt från föreläsningar, utbildningar till kartläggningar och förändringsprocesser.
Artikelserie
Det här är tredje artikeln i en serie om tre. Den första handlar om att jämställdhet och hållbarhet hör ihop och den andra om jämställdhet och hållbarhet ur ett globalt perspektiv.